En dag för några veckor fick Aleo smaka på piggeln som han ville ha mer och mer av. Varje gång vi öppnar en piggelin hemma så kommer Aleo krypande snabbt för att smaka av och till och med vill ha en själv. Aleo är ingen bebis längre, han är ett barn, ETT barn. Han ska ha allt vi äter och ha. Inte är han dum. Han är där nu att han ska äta precis samma mat som oss, öppna vi något gottis så vet han direkt vad det är och ska ha. Annars bruka han tydligt visa varför han får annat. Farligt det. Inte lätt. Nu är vi alltså där att vi ska gömma gottis och öppna när Aleo ha lagt sig. Och köper vi glass till oss föräldrar så måste vi köpa till honom också då han älska piggelin och han vill gärna hålla och äta själv. Piggelin är nog de bästa han vet just nu. Med tiden blir det svårare att vara föräldrar. En av sakerna är dessa. Men det är så roligt att vara föräldrar. Att vi uppfostra tillsammans till vår egna son.