På så kort tid har det hänt så mycket med vår älskade son. Som det ha utvecklas på ett annat sätt och han är verkligen ingen bebis, han är en pojke, ett barn, vårt barn. Fantastiskt.

Han började teckna lite tidigare. Det dök upp då och då. Otroligt nu på så kort tid efter han ha fyllt ett har det dykit upp så många tecken. Nu kommunicerar man på ett annat sätt och lättare sätt. Han tecknar jättemycket. Vet vad tecken är som vad det är. Imponerad. Nya tecken är kanin, bil, träd, samma, babblarna, klocka, hund, katt, sova, telefon, mer, borsta tänderna. Och det kommer nya hela tiden. På en sekund fatta han direkt vad det tecknet är. Det händer på en sekund. Det är så roligt. Han ha också tecknat två ord som blev en mening "bada (med) babblarna". Otroligt. Hans tal ord dyker också mer och mer men tecken är det som mest. Teckenspråk är hans modersmål då vi är teckenspråkiga i familjen. Det är vårt kommunikation. Det är fantastiskt. 

Dessutom utvecklas han gående också. Han går och går men med stöd men också mycket själv. När han ha gått många steg utan stöd kommer han på sig själv och sluta gå och bara sätter sig ner och fortsätta fram med krypande. Max 15 steg ha det varit. Det är rädslan han ska komma över och våga för att han ska gå på heltid. Bara köra på. Det kommer när det kommer. När han är JÄTTEredo. Man märker gåendes utveckling varje dag. Han är en annan person när han ha börjat gå. Verkligen stor pojke. Älska att få följa hans utveckling och att få se honom varje dag växa upp. 

Det är fantastiskt och otoligt att allt händer på en natt. 

Det är inte klokt ändå. För ett år sedan låg han bara och gjorde typ ingenting alls. Ett år senare som ha gått alldeles för fort står han nu på egna ben och går. 

Alessio är nu en stor pojke. Vår stora pojke.